Billige fly til Rio De Janeiro

Mellan playa de Flamenco och det fagra Ipanema, finns de rikas heta stränder, men dom fattiga i Rio bor högt över alla andra sjunger Cornelis, och detta tycker jag är väldigt starkt i Rio de Janeiro. Klasskillnaderna är väldigt tydliga, nere i centrum skjuter de mäktiga skyskraporna och höghuskomplexen upp i skyn medans de fattigare områdena börjar när bergssluttningarna tar vid. Och ju högre och högre upp man kommer på kullarna desto fattigare blir det. En gång stod jag och tittade upp mot alla favelor (kåkstäder) och fick en kuslig tanke. Jag tänkte att jag stod mitt i ett sjukt skådespel, där vi var skådespelarna och publiken var de fattiga på alla bergssluttnigarna. Jag såg framför mig en pojke i 10-års-åldern, smutsig med lappade, småtrasiga kläder. Han står framför sin familjs lilla hus som i stort är ett skjul med ett kök och ett litet sovrum med bäddar för mamma och fyra barn. Den lilla pojken, med stora runda ögon och sitt magra solbrända ansikte tittar ner mot de höga skyskraporna som påminner om stora legobitar där dom står i den stekande hettan. Han tittar ner mot alla bilar och myllret av människor, mot Copacabana och Ipanema där soldyrkare ligger och trycker på de folktäta stränderna. Han ser mot sockertoppen, där turisterna åker med linbanan upp för att titta ut på den magnifika staden. Pojken ser drömmande ut, som om han hoppas att just han någon dag ska tillbringa sin vardag där nere, med ett fast jobb, någonstans i det stora myllret. Istället för att, som nu, försöka skaffa sig ett drägligt liv uppe i slummen, bland vapen och narkotika. Att just han, tillsammans med många jämnåriga kamrater hamnar i olagliga och farliga situationer är ingen slump. Det handlar om att överleva. Läs hela artikeln på backpacking.se